Ibland händer saker som gör att man måste pausa det liv man lever. Det kan bero på oförutsedda händelser som tvingar en att stanna upp i livet eller så tar man ett högst medvetet beslutat att bara andas och finnas här och nu. Den paus som vi tar nu kommer av att vi aktivt valt att avveckla det liv vi lever här, ett mycket gott liv men ett inrutat sådant utan den typ av frihet vi längtar efter. Så vad hände efter det att vi beslutat oss för att åka iväg?
Förra hösten växte beslutet fram – vi ville ta chansen att åka iväg hela familjen och leva ett sådant liv som vi under många år längtat efter. Det var nu eller aldrig. Att ta själva beslutet var egentligen inte så svårt förutom att det tagit många år till att på riktigt våga säga ”Nu drar vi”. Finansiering av resan var nästa fråga och huvudfunderingen var huruvida vi skulle behålla vårt boende eller inte. Men eftersom vi ändå gick i flyttankar men inte var helt på det klara med vart vi skulle bo efter lägenheten i Bergshamra väcktes tanken på att helt släppa taget om livet här hemma. Tänk att sälja nästan allt och bara behålla det som verkligen betyder något – det var precis det vi gjorde!
Efter julledigheten bad Therese om ett års tjänstledigt från sitt jobb, något som beviljades med ett löfte om att återvända. Även mäklare kontaktades och efter ett första möte insåg vi att lägenheten måste ut på försäljning nu om vi skulle hinna med den tidsplan vi tänkt oss. Ett par hektiska månader följde med rensning och styling av våra 104 kvadrat och i början av mars efter två nervösa dagar med budgivning hade vi en köpare. I och med att vi skulle bli bostadslösa 1 augusti var kanske det största hindret avvärjt – nu fanns det ingenting som rent fysiskt band oss fast till en plats.
Våra övriga åtaganden här i Sverige behövde också avvecklas. Johan avsade sig sin plats i bostadsrättsföreningens styrelsen och Therese meddelade IFK Bergshamra att hon inte skulle vara kvar och att rollen som styrelseledamot, lagledare och tränare för Ellens lag skulle behöva tas över av andra. Barnens aktiviteter har ju ett naturligt avslut i samband med sommarlovet men dessa skulle likväl sägas upp. Men framför allt skulle släkt och vänner informeras om vårt beslut om att lämna Sverige och dessa samtal måste nu i efterhand ses som både glada och nervösa att ha men även till viss del sorgliga.
Vi insåg ganska så snabbt att denna sommar inte skulle bli en vanlig sommar såsom vi brukar ha det. Från och med 1 juli hyrde vi ett förråd och ganska snabbt påbörjades andra omgången med resning – vad skulle vi spara, vad skulle vi ta med oss på resan och vad skulle slängas. En av Johans vänner erbjöd sig att under året ta hand om Pippi och hon lämnades där i mitten av juli innan flyttkaoset blev än värre. I slutändan fick vi nästan plats med allt vi äger i ett 6,5 kvadratmeter stort förråd.
Sammanfattningsvis kan vi säga att hela 2022 bestått i att planera och genomföra en avveckling av vårt liv i Sverige. Och nu står vi här med fyra fullpackade ryggsäckar redo att genomföra det beslut vi tog för åtta månader sedan.
Life begins at the end of your comfort zone.
Naele Donald Walsh